Debattartikel: Ett ödesdigert riksdagsbeslut

2018-08-07

Debattartikel från FSO, publicerad i flera tidningar under sommaren.

Den 7 juni 2018 beslutade riksdagen om ägar- och ledningsprövning i bland annat fristående förskolor. FSO Fria förskolor har i flera år varnat för att förslag som inte tar hänsyn till små idéburna aktörer kan bli ödesdigra och innebära en dödsstöt mot framför allt föräldrakooperativa förskolor. För föräldrakooperativen väntar nu ökade kostnader och omfattande krav på enskilda styrelseledamöter.

Riksdagsbeslutet grundar sig på "Välfärdsutredningen" - en utredning vars huvudsyfte var att begränsa vinstuttagen i vår gemensamma välfärd. Effekterna och resultaten ser ut att bli helt motsatta. Riksdagens beslut kommer troligen att gynna de stora vinstdrivande aktörerna medan små förskolor går under. En cyniker skulle kunna konstatera att pengarna och koncernerna står som vinnare på bekostnad av de små aktörerna och kooperativen.

Under veckorna före riksdagsbeslutet protesterade ett stort antal fria förskolor mot regeringens förslag genom att under hashtaggen #mailadinriksdagsledamot skicka hundratals mail till riksdagens ledamöter och berätta om konsekvenserna för just deras förskolor. Mailen ledde till att många förskolor fick besök av riksdagsledamöter som på plats fick en beskrivning av den verklighet som förskolorna ser, men som politikerna i Stockholm uppenbarligen inte har förstått.

Kanske som ett svar på mailen och kritiken meddelade civilminister Ardalan Shekarabi samma dag som riksdagsbeslutet togs att man hade tillsatt en utredning som ska definiera vad som utgör en idéburen aktör i välfärden. Syftet är att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden. FSO delar både regeringens och riksdagens uppfattning att granskning och prövning ska ske, men vi vill att en sådan granskning tar hänsyn till skillnaderna mellan om huvudmannen är offentlig, privat eller idéburen. Därför är Shekarabis utredning välkommen, men det vore bättre om man hade utrett konsekvenserna av ett beslut innan man införde det. Att riksdagen delar regeringens oro över effekterna av beslutet framgår också av att man samtidigt riktade en uppmaning att regeringen säkerställer att kraven inte blir hindrande för exempelvis små föräldrakooperativ.

Beslutet betyder konkret att människor i Sverige inte längre ges rätt att som föräldrar vara delaktiga i sina barns förskoleverksamhet utan att behöva bevisa sin lämplighet, om man väljer en föräldrakooperativ förskola. Och den bärande principen i skollagen, den om lika villkor oavsett huvudman, har man kastat ut genom fönstret.

Från den 1 januari 2019 ska alltså kommunala tjänstemän bedöma lämpligheten hos alla de föräldrar som väljer att engagera sig i föräldrakooperativ. På samma sätt kommer samtliga enskilda kyrkorådsledamöter och motsvarande att lämplighetsprövas om deras församling driver en förskola. En första avgift på 27.500 kronor per huvudman finns angiven i propositionen. Därefter ska de fristående förskolorna betala avgifter på minst 20 miljoner kronor årligen till kommunerna för tillsyn och prövning. Detta är nettokostnader för förskolorna då kommunerna inte har motsvarande kostnader. Pengarna ska alltså tas direkt från barnens verksamhet.

Om nu både regering och riksdag är överens om att beslutet inte ska vara skadligt för föräldrakooperativa förskolor, och om man menar allvar med en likvärdig ägar- och ledningsprövning över hela landet, måste det första steget vara att flytta tillsynen över fristående förskolor från landets 290 kommuner till Skolinspektionen som redan i dag har tillsyn över de kommunala förskolorna.

Mimmi von Troil, vd
FSO Fria förskolor

Kontakt

201512251451053172LpnMqsb9