Ny avhandling om förskolekommunikation

2019-01-30

Kommunikation i förskolan handlar om mer än viktiga datum, sjukdomar och behovet av säsongsanpassade kläder. I kommunikationen synliggörs förskolan och blir - i olika grad - tillgänglig för föräldrarna. I en ny avhandling har Linn Eckeskog, Umeå universitet, studerat hur förskolepersonal kommunicerar med föräldrar, som en form av ouppmärksammat kommunikationsarbete i yrkeslivet.

Förskolan är en av de mest uppskattade offentliga verksamheterna i Sverige. Samtidigt upplever sig förskolans medarbetare missförstådda och underskattade.Linn Eckeskog berättar att människors föreställningar om förskolan ofta formas av egna erfarenheter och nyhetsmediernas rapportering, men också av hur medarbetare i förskolor berättar om sitt arbete.

- Genom arbetet med sociala medier så som bloggar och Facebook upplever sig förskollärare och barnskötare ha fått verktyg för att höja förskolans status och uppvärdera förskolan så som de själva känner den. De vill skapa en motbild till den negativa bild av förskolan som de ser i nyhetsmedierna, säger Linn Eckeskog.

I avhandlingen framkommer att personalens kommunikation inte bara är betydelsefull för professionaliseringen av förskolan, utan också för föräldrarnas möjligheter till delaktighet i och inflytande över verksamheten, alltså på de sätt som läroplanen ger dem rätt till. Men det är ett demokratiskt problem, menar Linn Eckeskog, att föräldrarna vid den ena förskolan får stor insyn i verksamheten, medan föräldrarna vid en annan förskola saknar eller har mycket liten kännedom om vad som sker mellan att barnen lämnas och hämtas.

- Det finns ingen en-storlek-passar-alla-lösningför att kommunicera med föräldrar. Jag förespråkar ingen given lösning. Men i kommunikationen regleras föräldrars tillgång till förskolan, och därför behöver förskolepersonal ges likvärdiga förutsättningar och förmågor att kommunicera på ett genomtänkt sätt, vilket inte är fallet i dag. Förskolecheferna har ett särskilt ansvar för hur kommunikationsarbetet bedrivs vid förskolan.

Linn Eckeskog har också studerat digitaliseringen i förskolan och ger genom det ett kunskapsbidrag kring hur den digitala omställningen sker i förhållandevis analoga kommunikationsmiljöer. Fallstudien visar att kraven på personalens kommunikationsförmågor hastigt ökar i samband med implementeringen av en lärplattform, utan att den nödvändiga tiden, utbildning eller nya resurser skjuts till.

- Digitalisering är inte något som per definition är positivt. Om vi vill dra nytta av digitaliseringens möjligheter, som det uttrycks i politiska manifest och utredningar, behöver vi skjuta till de medel som omställningen kräver.

- Förutsättningarna för att införa en digital lärplattform skiljer sig kraftigt mellan förskolor i en och samma kommun, beroende på personalgruppen och föräldragruppen. Digitaliseringen behöver därför ske med utgångspunkt i de verksamheter den förväntas förbättra, avslutar Linn Eckeskog.

Kontakt

201512251451053172LpnMqsb9