Stärkt rätt till svenskt teckenspråk i förskolan

2019-09-03

Den 1 juli 2019 trädde den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö18, i kraft.

Även om undervisning i förskolan inte är något nytt kommer verksamheten bli en mer målstyrd process som underlättar uppföljning till exempel. Ansvaret för undervisningen ligger hos förskolläraren och ytterst hos rektor, en ny titel i förskolan som ska signalera ett mer tydligt ansvar för den pedagogiska verksamheten.

Även rätten till svenskt teckenspråk stärks i den reviderade läroplanen. Skrivelsen är tydlig med att de barn som har behov av svenskt teckenspråk inte bara ska få tillgång till det i förskolan utan även möjlighet att få utveckla svenskt teckenspråk, en rätt som även är reglerad i språklagen.

- Införandet av rätten till svenskt teckenspråk i den reviderande läroplanen för förskolan är viktigt ur ett barnrättsperspektiv. Lika viktig som skrivelsen är, lika stor blir förmodligen utmaningen att se till att denna rättighet kan införlivas, säger Lina Jerpö, samordnare för tvåspråkighet på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Att rättigheten till svenskt teckenspråk stärks innebär att personalen behöver ha den kompetens som krävs för att möjliggöra detta. Det är huvudman eller rektor som ansvarar för att se till att personalen får den kompetensutveckling som behövs för att professionellt kunna utföra sina uppgifter.

- Det som också är viktigt att påpeka är att många förskolor arbetar flitigt med TAKK, tecken som alternativ kommunikation, vilket är en bra metod för språkstödjande arbete. Men skrivningarna i läroplanen handlar alltså inte om TAKK utan om rätten att utveckla ett språk, i det här fallet svenskt teckenspråk, betonar Lina Jerpö.

Emelie Cramér Wolrath, samordnare på SPSM och som har forskat kring barn och teckenspråk, menar att det bästa en kommun kan göra är att samla de barn som har behov av svenskt teckenspråk tillsammans i en och samma förskolemiljö. Barnen riskerar att bli isolerade annars och då skapas inte rätt förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk.

- De flesta barn som har hörselnedsättning, är döva eller av andra skäl har behov av svenskt teckenspråk har hörande vårdnadshavare som inte kan svenskt teckenspråk när deras barn föds. Det innebär att de barnen inte har något tecknat språk som modersmål med sig hemifrån. Det kan ju också vara tvärt om, att barnen hör men inte deras föräldrar. Därför har alla dessa grupper av barn fått en särskilt skyddande text i den reviderade läroplanen, berättar Emelie.

Hur kan SPSM stödja förskolan i arbetet?

- På vår webbplats finns god fördjupning om tvåspråkighet - svenskt teckenspråk och svenska. Där finns även bra information om vilka pedagogiska konsekvenser som kan uppstå för döva elever och elever med hörselnedsättning och hur man kan utveckla tillgängliga lärmiljöer. Vårt stödmaterial hörselnedsättning har ett avsnitt som riktar sig till förskolan, säger Emelie Cramér Wolrath.

Kontakt

201512251451053172LpnMqsb9